Ibland ska läsande vara ren underhållning. Och då menar jag inte det man i första hand tänker på; underhållning i form av en spännande deckare eller romantik i form av en chicklitt.
Nej, jag menar underhållande, som i att ha riktigt kul. Skratta högt, så att familjen undrar vad man håller på med.
Ungefär så kände jag när jag läste (eller lyssnade på, snarare...) Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson.
Bara titeln är riktigt lovande. Långa boktitlar är i allmänhet tabu. Förutom här. Här säger titeln, om inte allt, men mycket.
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann är en riktig skröna, en berättelse fylld med otroliga och halsbrytande (explosiva) händelser och roliga karaktärer. En svensk Forrest Gump om man så vill, även om Jonas Jonasson säger att han fick idéen till Hundraåringen långt innan Tom Hanks & co.
Hundraårige Allan Karlsson, vars liv avhandlas parallellt med vad som hände efter han klev ut, har tröttnat på ålderdomshemmet där han inte ens får ta sig en sup på sitt eget rum, och beslutar sig för att rymma på sin egen hundraårsdag.
I hundra år gjorde han världen osäker innan han blev gammal och togs in på ålderdomshem.
Nu är det dags igen. Han rymmer och tar bussen och "råkar" stjäla en resväska med "okänt" innehåll av en gangster. Sedan är äventyret i gång.
Jag lyssnade på boken som ljudbok. Suveränt uppläst av Björn Granath. Bra uppläsare av ljudböcker kan hjälpa eller stjälpa en bok. I detta fall var det ett lyft.
Rekommenderas! Du kommer att ha jätteroligt!