Någon att lita på av Hans-Olov ÖBERG

Det var ganska nyligen jag läste föregångaren till Någon att lita på; Djävulens Tonsteg, och det gav mersmak, alltså såg jag fram emot att uppföljaren var på gång. Och kan säga direkt att jag inte blev besviken. Det här är Hans-Olov Öbergs bästa hittills.

Gossopranen Elias och syntspelande polisen Benny dyker upp i den här boken igen, men Elias har blivit (överintelligent) student och Benny några år äldre. Året är 1987 och Hans-Olov är bra på att leverera tipstypiska detaljer, komma-ihåg-känslan är som en aha-upplevelse.

Hans-Olovs feelgood-deckare är definitivt ett minne blott, det förstod jag redan i Djävulens Tonsteg.
Tydligt inspirerad av Caroline Engvalls 14 år till salu och Skamfläck, också utgivna av Hans-Olovs förlag Kalla Kulor, och det är stundtals riktigt äckligt.

Centralt i berättelsen står den unga Malin, ett våldtäktsoffer, men med en ännu smärtsammare och grymmare historia bakom sig.

Liksom Tessan i 14 år till salu, blir hon som väldigt ung våldtagen av en "kompis" och spårar ur, låter sedan män ligga med henne och göra henne illa, ibland för pengar, ibland inte. Mest för att skada sig själv.
I bokens början ligger hon svårt medtagen på sjukhus efter en ovanligt rå våldtäkt.

Malin har skrivit ned allt i sin dagbok. Men den "tappar hon bort", eller snarare, det är någon som stjäl den. Och läser. Och bestämmer sig för att göra något åt saken. Han ska hämnas. Malin har fått någon hon kan lita på.

Benny och kollegorna får något att bita i. Dels en brutal våldtäktsman, som verkar ha många brott bakom sig, sedan en rad män som utsatts för ytterst rå misshandel, eller vad man nu ska kalla det, jag vill inte ge för mycket spoilers.

Så långt om handlingen.
Det är sträckläsning som gäller. Och slutet är ganska öppet. Vi vet att det kommer en del 3...

------------
Adlibris
Bokus