Dandy av Jan GUILLOU

I och med Arntrilogin gav sig Jan Guillou in på något helt nytt efter  Hamilton-serien. Sviten om 1900-talet är återigen ett nytt grepp. Och i den serien skiljer sig Dandy rejält från första delen Brobyggarna.
Brobyggarna innehåll mycket ingenjörskonst (järnvägsbyggande), en hel del lejonjakt och lite romantik ovanpå det. Men bröderna Lauritz och Oscars kärleksproblem var inte mer än lite krydda på resten av boken.

I Dandy står kärleksrelationen mellan Sverre och hans engelske älskare Albie, en rik earl, mer eller mindre central. Det i en tid när det ännu inte var accepterat med homosexuella relationer.

Sverre och Albie träffas under ingenjörsstudierna i Dresden och efter examen reser de tillbaka till Albies gods för att börja ett liv tillsammans (under täckmantel förstås, ett tag är Sverre "förlovad" med Margie, Albies syster). Egentligen skulle Sverre har återgäldat skulden mot sina sponsorer i Norge, som betalat den förstklassiska utbildningen i Dresden genom att resa tillbaka till Norge och bygga Bergenbanan. I slutändan är det bara äldste brodern som kommer tillbaka till Norge.

Det blir inte så mycket med Sverres ingenjörsplaner, i stället börjar han ägna sig åt att måla. Och umgås med Albie i den moraliskt ganska lössläppta Bloomsburygruppen (där bla Virginia Wolff och EM Forster ingick), där man bytte partner ganska flitligt och både hetero, homo och bisexuella relationer var accepterade. Och det i  en tid när det som sagt inte var accepterat.

Men början av 1900-talet, där hoppet att alla tekniska landvinningar skulle omöjliggöra krig, övergår snart i 1910-tal och första världskriget.
Och genast är inte Sverres och Albies liv så lätt längre.

Dandy har inte riktigt samma driv som Brobyggarna, men ägnar sig åandrasidan inte lika mycket åt tekniska detaljer vid brobyggande eller utförliga beskrivningar av jakt i Afrika, någon som var lätt att skumma igenom om man tyckte det var tradigt. Men just att Dandy är annorlunda, mer om konst och litteratur, och relationer, gör den intressant. Jan Guillou visar åter upp en annan sida av sitt författarskap. Det är inget annat än skickligt och något man borde kunna förvänta sig från varje etablerad författare. Ändå sker det inte så ofta, det är ofta samma hjulspår som gäller.
Jan Guillou kör inte inte i samma hjulspår och det gör honom till en av Sveriges mest läsvärda författare, enligt min mening. Jag ser fram emot nästa bok i serien.
-----------------------------------

Andra recensioner:
SvD
DN
Aftonbladet
HD
UNT
GP
Borås Tidning

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Dandy av Jan Guillou

------------------------------
Adlibris
Bokus