Hennes nya, Jag ska göra dig så lycklig, utspelar sig 1965 i en ny modern bostadsrättsförening i Trondheim, där alla håller koll på alla. Läsaren får följa ett par familjer i berättelsen, lyssna på skvallret och man får även reda på deras innersta önskningar. Givetvis är inte allt idyll, även om livet för hemmafruarna blivit lättare med moderna hem, tvättmaskiner och fräscha badrum. Flera är inte vana vid att bo så nära på varandra.
Foto/copyright: Lasse Berre |
Alla som känner till Berlinerpopplar-triologin vet att det kom en tvist på slutet där som hette duga.
Jag ska göra dig så lycklig flyter på i maklig takt, dock inte helt utan dramatik, och man har ändå känslan av att där måste komma en tvist på slutet. Men ett tag blir jag orolig för att den inte ska komma.
Men den kommer... Var så säker. Och till sist förstår man helt och fullt varför romanen heter som den heter.
Ragde är bra på tidstypiska detaljer. Det gör berättelsen väldigt levande. Även om jag inte minns 60-talet så växte jag upp i ett hus som byggdes då. Och jag minns lite hur folk var klädda. Att hemmen skulle hållas mycket prydliga, linoleummattorna skulle bonas och det skulle bjudas ordentlig på kafferepen.
Kort sagt; jag känner mig ganska hemma.
Sammantaget är detta en läsvärd liten skröna över en tid för inte så länge sedan, befolkad av människor av kött och blod med samma längtan som de har nu.
Adlibris
Bokus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar