Som stort Michael Connelly- och framför allt Harry Bosch-fan tycker jag alltid att det är svårt att recensera hans böcker.
Det känns som om man ska recensera en vän. Harry Bosch är den litterära figur som blivit mest levande för mig i deckarvärlden, och det är svårt att ta ur mig. Jag har inte heller lust att förändra det (jag är inte ensam, det är ganska kul att gå in på Connellys hemsida och läsa den interaktiva Message Board, där läsare ibland diskuterar böckernas karaktärer som om de vore riktiga personer...).
Och har man lyckats göra karaktärer riktigt levande för sina läsare, då måste man väl ändå kunna säga att man har lyckats som författare?
Det är en bedrift att lyckas hålla en karaktär vid liv i så många böcker. Och därtill lyckas få till en spännande historia.
Men Michael Connelly har sina svackor. Det går lite upp och ned. Jag kan nästan alltid hitta något bra i alla böcker, men det finns också några som inte riktigt tar tag.
The Reversal är en av dem. Harry Bosch är i team igen med halvbrodern Mickey Haller, försvarsadvokaten som i denna bok tillfället hoppar in som åklagare. Haller har kallats in som oberoende åklagare i ett fall där en barnmördare fått sin dom upphävd och satts på fri fot. Men polisen och åklagarmyndigheten vill pröva fallet på nytt och kallar in Haller, som får sin vassa och skickliga exfru som biträdande åklagare. Han begär att få Harry Bosch som utredare, och arbetet börjar med att lyckas få tillräckligt med bevis för en ny fällande dom.
Storyn är lite för förutsägbar, men när jag tittar på en annan Harry Bosch som var förutsägbar (man vet vem mördaren är), Echo Park (Räven), så konstaterar jag att Echo Park är betydligt bättre, faktum är att Echo Park är den bästa av de senare Harry Bosch-romanerna. The Scarecrow (Fågelskrämman), som kom förra året, är också en betydligt bättre spänningsroman (men det är ingen Harry Bosch) än The Reversal.
Detta är samtidigt den tredje Mickey Haller-romanen. Egentligen känns det som om det är mer än Mickey Haller än en Bosch. Kanske därför att Connelly växlar mellan första och tredjeperson, och Mickey Haller-episoderna berättas i första person, Bosch i tredje. Det ger mer tyngd åt Haller.
Även här konstaterar jag att vare sig tvåan eller trean når upp till ettans (The Lincoln Lawyer, som snart blir film) klass. Lincoln Lawyer (I Lagens Limo) är fortfarande en av Connellys bästa.
Connelly hade också kunnat fördjupa sig i Harry Bosch privatliv lite mer. Det finns ingen plats för romantik (även om man trodde att Bosch skulle få till det med The Reversals kvinnliga huvudrollsinnehavare, men se, det blev inget med det), eftersom Bosch är överväldigad av att plötsligt ha blivit pappa på heltid. Jag hade gärna läst lite mer om interaktionen mellan tonåriga dottern Maddie och Bosch som för en gångs skull är väldigt tafatt. Men läsaren får inte så mycket av det.
Inte heller Haller har så mycket tid över för romans och familjeliv.
Storyn i sig står inte för några större överraskningar. Det blir spännande till slut, men...
Det blir inte mer än en medelmåttig spänningsroman. Läsvärd, men Michael Connelly kan betydligt bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar