fredag, augusti 23, 2013

Snögloben av Amanda HELLBERG

Jag måste börja med att säga; de som gillar Amanda Hellbergs böcker på grund deras övernaturliga inslag kommer kanske att bli besvikna. I alla fall en aning. Det är mer deckare över Snögloben. Inte helt utan Maja Grås övernaturliga förmågor, men det är inte så mycket spöken med i berättelsen, om man säger så.
Men eftersom det där övernaturliga inte alltid är my cup of tea, så gör det inte så mycket. Jag dras ganska snart med i Snöglobens intrig, där ett mord på en Earl utreds av den grupp inom polisen som Maja Grå jobbar med. Det visar sig att Majas sambo Jack och hans familj har kopplingar till fallet.
Det blir spännande och jag sträckläste boken på en eftermiddag. Alltid lika härligt när det händer.
Amandas miljöbeskrivningar är i denna bok också riktigt bra, och för alla englandsälskare är det mycket som känns igen.

Men... jag känner mig tveksam inför några saker, nämligen hur polisen arbetar. Jag har läst många deckare, även engelska, så jag tror mig veta hur det går till. Tror mig veta, betonar jag. Jag vet ju egentligen inte hur stora friheter engelska deckarförfattare tar sig.
Copyright/fotograf: Kristin Lidell
Jag tycker somliga saker är ganska osannolika, som att Maja Grå överhuvudtaget får vara med i gruppen, enbart på grund av sina övernaturliga förmågor. Trovärdigt? Mja... Men det är en fiktiv berättelse och författare får ta sig friheter. Accepterar man det går det att läsa boken utan att haka upp sig på detaljer. Är detaljerna viktiga så är det nog ganska svårt att läsa Snögloben med behålling. Läsarens val. Jag tycker att Snögloben är läsvärd och kan rekommendera den.

Adlibris
Bokus

fredag, augusti 09, 2013

The Cuckoo´s Calling av Robert GALBRAITH

Jag ska inte fördjupa mig så mycket i JK Rowlings uppmärksammade stunt att ge ut en klassisk deckare under pseudonymen Robert Galbraith, annat än att konstatera att hon inte är den första kända författaren som ger ut under annat namn, för att få händerna fria.

För händerna fria, det har hon nog haft. Och haft kul under skrivarprocessen också, vad jag förstår.

The Cuckoo´s Calling, om en ung modells mystiska död, är en ganska "stillsam" deckare. Medan dagens deckarförfattare försöker överträffa varandra i blod och våld så väljs här en annan väg. Tyngdpunkten ligger på att lösa mordet, och det hettar inte till (rent actionmässigt) förrän alldeles på slutet. Och det är en klassiskt kompakt berättelse; läs ordentligt, skumma inte igenom! Då har man tappat bort något viktigt. Känns som om varenda mening är viktig för slutuppgörelsen.

Ändå kan jag inte lägga den ifrån mig, den är minst av allt tråkig. Som läsare sögs jag in och ville veta allt om alla i den här berättelsen. Och berättartekniken är gammal, men den funkar; genom att låta privatdeckaren Cormoran Strike ta sig an ett nytt fall; en berömd ung modell, som antas ha tagit livet av sig, presenteras man för en invecklad historia. Alla ger sin synpunkt när de intervjuas av Strike, och som läsare sätter man febrilt igång att själv lyckas komma på whodunnit. Jag lyckades inte, måste jag erkänna.
Det är mycket prat i den här historien, men jag gillar hur Galbraith/Rowlings skildrar alla olika personer Strike möter. Och det är en intressant värld; modevärlden, som man tas in i.
Cormoran Strike är en fd. militärpolis, ärrad krigsveteran från Afghanistan, men där slutar också liknelserna med Lee Child´s Jack Reacher (jag blev orolig ett tag, men det gick snabbt över). Tills sin hjälp har han den unga Robin, som han hyrt in från ett bemanningsföretag som sekreterare. Han har egentligen inte råd att anställa henne, men hon visar sig vara så duktig att han lyckas få henne att stanna (genom att betala henne utan att gå via bemanningsföretaget, inte helt legalt, men...)
Hela berättelsen ses ur Strike och Robins perspektiv, vilket gör det extra givande. Den råbarkade ex-militären, som just gjort slut med strulande flickvännen och bor på kontoret, jämfört med den unga sekreteraren, nyförlovad och med ett bättre jobberbjudande "hängande" över sig.

Det myllrar av fascinerande personligheter i den här berättelsen. Utan att det blir skruvat eller överdrivet.

Jag hoppas det kommer fler böcker med Cormoran Strike och Robin Ellacott.

------

Adlibris
Bokus I och II (häftad)
Bokia

Sommarläsning - Rudberg och Strandberg/Bergmark-Elfgren

Jo, jag pressar ner en del böcker den här semestern också. Inte pressar, låter så negativt, det har varit positiva läsupplevelser hittills.

De två första böckerna var båda uppföljare och båda var en bättre läsupplevelse än nummer ett i serien.

Denise Rudbergs Två gånger är en vana kändes mycket mer "mogen" än dess föregångare. Kanske speciellt eftersom huvudtemat; hustrumisshandel, alltid känns aktuellt. Och eftersom vi vanliga dödliga gillar att läsa om när det ljuva livet i de rikare kretsarna inte är så ljuvt så är det här en perfekt berättelse. För det som Rudberg är så bra på; skildra överklassen, och som hon gjorde så bra i tex Väninnan, kommer till sin rätt i Två gånger är en vana. Men det är mer ett relationsdrama än en deckare. Inte mycket action eller våld, om man säger så (förutom kvinnomisshandeln förstås). Jag antar att elegant crime är ett väl valt namn, även om jag känner mig tveksam till alla dessa nya subgenrebeteckningar inom kriminallitteraturen.

Läsvärt i hängmattan!

Något annat som är synnerligen läsvärt i hängmattan (även om jag inte får tillträde till den, mina söner slåss om den) är Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.
Eld känns som ett stort lyft jämfört med Cirkeln. Men jag gjorde misstaget att läsa Cirkeln alldeles efter The Hunger Games, vilket är orättvist (det är svårt att tävla med Susan Collins).

Jag gillar Eld (kunde inte lägga ifrån mig) på grund av spänningen och skildrandet av de unga tonårshäxorna i Engelsfors. De är verkligen vilsna tonåringar, allihop, och alla har sina egna speciella problem. De kommer från olika samhällsklasser och olika sorters familjer.
Dessutom tycker jag att författarna lyckats lägga in en del "egna" komponenter i denna ungdomsfantasy. Det känns alltid fräscht med fantasyförfattare som hittar en egen stil och en "egen värld".

Ser fram emot Nyckeln, tredje delen i denna serie. Kommer till hösten om jag fattat det rätt.