Visar inlägg med etikett Henning Mankell. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Henning Mankell. Visa alla inlägg

fredag, oktober 28, 2011

Minnet av en smutsig ängel av Henning MANKELL

Henning Mankell berättade på bokmässan att han, liksom Jan Guillou, planerade en romansvit om 1900-talet. En idé de tydligen fått helt oberoende av varandra.

Nu tror jag inte att det kommer att bli någon tävlan mellan dem, romanuppläggen är nämligen ganska olika varandra. Medan Guillou drar igång en stor familjekrönika med Arn-vibbar så planerar Mankell en romanserie som har kvinnor som huvudperson.


I Minnet av en smutsig ängel börjar han med svenskan Hanna som flyr ett fattigt och uthungrat Norrland. Hur hon hamnar i Portugisiska Östafrika (Mocambique) och blir ägare till en bordell är en historia i sig.
Intressant är att Mankell inspirerats av gamla dokument som en god vän fann i gamla koloniala arkiv i Maputo, där det stod att en svenska varit ägare till en av de största bordellerna i en staden under slutet av 1800-talet. Att hon fanns omnämnd berodde på att hon var stor skattebetalare.

Berättelsen om den unga Hannas resa från kalla Sverige till tropiska Afrika är fascinerande läsning och som med Mankell alltid oerhört välskrivet. Han tecknar ett annorlunda kvinnoporträtt i en annorlunda miljö, med många sidokaraktärer som sticker ut. Stundtals är det en sorglig och tragisk historia och precis som i Guillous Brobyggarna är sättet som kolonialmakterna behandlade den inhemska befolkningen upprörande. Snacka om rasism som institution.

Rekommenderas!

Bokus
Adlibris

fredag, september 10, 2010

Italienska skor av Henning MANKELL

Henning Mankell tillhör en av mina favoriter, även om jag bara har läst en enda Wallanderbok (den sista).

Italienska skor är en fristående roman, lite i samma stil som Den orolige mannen. Alltså; huvudperson som håller på att bli gammal/sjuklig/dement och som ser tillbaka på sina tillkortakommanden. Båda har jag lyssnat på som ljudbok och jag gillade Italienska skor bättre än den sista Wallanderhistorien. Båda två är ganska deprimerande, men okej, det får gå.
Jag gillar Mankells sätt att teckna karaktärer som man både tycker om, och inte. Italienska skor har en ensam eremit som huvudperson, fd. läkare som efter ett ödesdigert misstag som kirurg pensionerat sig i förtid och nu lever ensam på en ö. Han är avvisande, svekfull och vill inte ta sitt ansvar för det han har gjort. Det ensamma livet passar honom bäst.
Han vill att det så ska förbli, ändå tills en dag då hans gamla kärlek, som han övergav utan att säga ett ord, dyker upp.
Och det blir till att ta itu med tillkortakommandena, vare sig man vill eller inte.
Utan att vara en spänningsroman har den ett driv som gör att man vill veta hur det går. Så skriver en erfaren och skicklig författare.