fredag, oktober 28, 2011

Minnet av en smutsig ängel av Henning MANKELL

Henning Mankell berättade på bokmässan att han, liksom Jan Guillou, planerade en romansvit om 1900-talet. En idé de tydligen fått helt oberoende av varandra.

Nu tror jag inte att det kommer att bli någon tävlan mellan dem, romanuppläggen är nämligen ganska olika varandra. Medan Guillou drar igång en stor familjekrönika med Arn-vibbar så planerar Mankell en romanserie som har kvinnor som huvudperson.


I Minnet av en smutsig ängel börjar han med svenskan Hanna som flyr ett fattigt och uthungrat Norrland. Hur hon hamnar i Portugisiska Östafrika (Mocambique) och blir ägare till en bordell är en historia i sig.
Intressant är att Mankell inspirerats av gamla dokument som en god vän fann i gamla koloniala arkiv i Maputo, där det stod att en svenska varit ägare till en av de största bordellerna i en staden under slutet av 1800-talet. Att hon fanns omnämnd berodde på att hon var stor skattebetalare.

Berättelsen om den unga Hannas resa från kalla Sverige till tropiska Afrika är fascinerande läsning och som med Mankell alltid oerhört välskrivet. Han tecknar ett annorlunda kvinnoporträtt i en annorlunda miljö, med många sidokaraktärer som sticker ut. Stundtals är det en sorglig och tragisk historia och precis som i Guillous Brobyggarna är sättet som kolonialmakterna behandlade den inhemska befolkningen upprörande. Snacka om rasism som institution.

Rekommenderas!

Bokus
Adlibris

fredag, oktober 14, 2011

Med Stalin som Gud av Magnus UTVIK

Jag mer eller mindre snubblade över Med Stalin som Gud.
Rätt så matt efter en miniseminarium med Henning Mankell på bokmässan (ett mycket bra sådant, jag älskar att höra hur en roman kommer till, vilket Mankell berättade) råkade jag hamna på Se Människan (man kan inte undvika att gå förbi). Där blev Magnus Utvik, mest känd för mig som Gomorron Sveriges utmärkta bokrecensent, intervjuad av en teolog om sin bok om sin tid i en kommunistisk sekt. Jo, det var just det; en sekt. Utvik drogs som tonåring in i en extrem och manipulativ kommunistiskt grupp (hade bl a väpnad revolution på dagordningen). Deras idealland var Albanien och allt var toppstyrt, tex blev medlemmar beordrade att lämna jobb och flytta ifall ledningen krävde det.
Här hajar jag till. Det låter precis som en religiös sekt. Inget skiljer. Förutom att de hade Stalin som Gud i stället.

Jag köpte boken efter intervjun och läste ut den mycket snabbt.

Magnus Utvik betonar att boken är självbiografisk, men att den som alla självbiografiska böcker är författarens syn på det som skedde. Det är bra att ha i åtanke, eftersom Med Stalin som Gud fungerar som en roman. Om en person inte har fört utförliga dagboksanteckningar så är det omöjligt att minnas alla detaljer.
Men nog om detta, det fungerar. Och är välskrivet. Och mycket gripande. Jag känner igen mina tonår, på sätt och vis. Allt var svart och vitt. Så enkelt. Självklart. Sedan dukade man under för kraven.
Utvik skildrar hur han ägnades all sin lediga tid åt partiet, hur relationen med tjejen tog slut och hur dåligt han till slut mådde.

Egentligen vill jag veta mer. Hur överlevde han? Hur blev livet normalt igen? Blev det normalt igen? Är det normalt? Det förtäljer inte riktigt boken. Alla som vet något om hur det är att ta sig ur sekter vet att det kan ta lång tid.

Sammanfattningsvis; Med Stalin som Gud är mycket läsvärd, den ger en inblick i en värld man inte trodde fanns, och det under den tid jag själv var tonåring.

Bokus
Adlibris

tisdag, oktober 11, 2011

Kepler och Connelly

En gammal räv mot en nykompling.
En favorit mot en som jag känt mig så skeptisk mot.
Men det är ingen tävling.

Jag konstaterar bara att Michael Connelly gjort bra ifrån sig igen (jag sågade ju The Reversal lite).
The Fifth Witness är en av de bättre Mickey Haller-romanerna.

Det är dåliga tider, också för advokater. Men Mickey Haller tar på sig sk. foreclosure-cases (slarvigt översatt, de husägare som hamnar i fällan i ekonomiska krisen och riskerar förlora sina hus) och det är en hit. Han tjänar kanske inte storkovan, men har inte ont om ärenden.

Tills en av hans klienter anklagas för att ha mördat en bankman.

Och Connellys styrka, oväntade vändningar och förmågan att skildra aktuella samhällsproblem, kommer till sin rätt i den här romanen. Kanske inte spännande som Connelly kan vara, men det räcker. Rekommenderas!
------------------------------------------------------


Jag kände länge ett motstånd att läsa Lars Keplers deckare. Generellt är jag skeptisk mot uphaussade "debutanter" som säljs till en massa länder innan de ens publiserats i Sverige. Se bara på Jan Wallentins Strindbergs Stjärna, en föga läsvärd thriller som inte alls var värd uppmärksamheten. Och utgiven på Det Stora Förlaget, något som fick mig att nästan helt tappa tron på ifall "de bästa romanerna blir alltid utgivna"-epitet verkligen är sant. Hur väljer de ut sina debutanter egentligen?

Så jag trodde att Lars Kepler var samma sak (trots att "riktiga" författare står bakom pseudonymen). Har inte ens läst första romanen.
Den andra, Paganinikontraktet , fick jag som ljudbok, och jag måste säga, rent spontant att jag blev väldigt positivt överraskad. Den har en rad udda och intressanta karaktärer (inte bara poliserna), rejält med spänning och en vass story. Vapenhandel är grundtemat, men sidointrigerna är också intressanta. Alltför utvecklade sidointriger i deckare kan stoppa upp läsningen/lyssnandet helt, men inte i Paganinikontraktet. Där är de berättigade.

Bokus
Adlibris