måndag, november 05, 2018

Pompeii av Robert HARRIS

Varför har jag inte upptäckt Robert Harris förut? Eller snarare, jag tror att jag har läst Pompeii för flera år sedan, men den gick obemärkt förbi. Hur är det möjligt?
Jag lyssnade på Pompeii för några månader sedan, och beslutade för att läsa boken i samband med en Italienresa där besök ingick till Vesuvius, Pompeji och Herculaneum. Jag har varit lite av en amatörvulkannörd sedan barnsben, och har alltid längtat efter att resa till Pompeji. I slutet av maj fick jag äntligen uppfylla min dröm: En resa till Vesuvius och Pompeji.

Så det blev extra intressant att läsa om Pompeii när jag precis hade besökt platsen.

Robert Harris är känd för sina historiska romaner, för sin detaljrikedom och för att han lägger ned mycket tid på research. Därför var det extra njutningsfullt att läsa romanen som vulkannörd, och konstatera att han har korrekt återgivet Vesuvius utbrott år 79, rent vetenskapligt, samtidigt som han fått till en ovanligt trovärdig berättelse runtomkring.
Jag såg filmen Pompeii med Kit Harrington häromsistens och där har filmmakarna tagit sig väldigt stora friheter, och det är en pina att se sådant som vulkannörd.
Synd att de inte gjorde film av Harris´ Pompeii i stället.

Huvudpersonen Attilius är en ung man som är aquarius, ungefär hydrotekniker, det vill säga han tar hand om underhållet av Aqua Augusta, det finurliga vattenförsörjningssystem, som Romarriket är berömt för. Attilius har precis blivit stationerad i Misenium (nära dagens Neapel) efter det att hans föregångare på ett mystiskt sätt försvunnit. Hans jobb börjar inte speciellt bra, de som jobbar för honom gillar honom inte, och därefter visar sig vattnet vara förgiftat av svavel för att kort därefter helt sluta komma. Inte bara i Misenium, utan hela vägen från Vesuvius via Neapel till Misenum. Stor panik bland invånarna eftersom det är mitt i augusti och mycket hett.
Attillius får befogenhet av admiralen Plinius att undersöka vart vattnet tagit vägen och till sin förvåning upptäcker han när han kommer till Pompeii, där han ska hyra in mer manskap, köpa cement och förbereda reparationen av akvedukten, att vattnet flödar.
Han anar korruption, illegalt avledande av vattnet och ger sig iväg för att undersöka. Men det visar sig vara berget som spökar... Bara några dagar senare ska allt förstöras i ett enormt utbrott, som ska begrava omgivningen i meter av vulkanisk aska. Och de som överlevt det kommer att dö i så kallade pyroklastiska flöden. Det är liksom ingen spoiler att berätta det i det här inlägget.
Och visst ska det finnas en lite kärlekshistoria i en spännande roman också.

Så om du gillar vulkaner, skippa Jon Snow i gladiatortappning som fightas mot Vesuvius, Attilius är definitivt min vulkanhjälte.
Läsvärt!


1 kommentar:

  1. Vulkaner är spännande och läskiga. Jag föredrar vulkaner på TV, känner mig inte alls bekväm i närheten av dem :)

    Den här kände jag inte till, men jag har läst två andra av honom (En officer och spion och Konklaven), båda väldigt läsvärda.

    SvaraRadera