Brazzaville Beach av William BOYD

Brazzaville Beach var en sån där bok man plockade med sig (från American Bookshop i Haag), därför att författaren lät bekant (hade antagligen hört något bra om honom någon gång), dels på grund av titeln.

Brazzaville Beach påminde mig om många långa timmar på liknande stränder i en afrikanskt land som ligger alldeles intill det som skildras i boken.

Sedan tog det ett tag innan jag läste den. Men när jag väl gjorde det var jag fast.
William Boyd har tre berättelser invävda i en. Bokens jag ser tillbaka på två episoder i sitt liv, det med excentriske maken och matematikern i England, och det som schimpansforskare i det land hon nu befinner sig i.
Och Boyd väver på ett skickligt sätt. Dels med ett rejält driv och spännande, fast på olika sätt. En intrig är riktigt spännande; bland schimpanser, forskare och senare rebeller och strider. Den tidigare är spännande på ett annat sätt; kärlekshistorien om Hope och hennes man är egentligen mer tragisk än spännande.
Den "första" delen, den där Hope ser tillbaka på sitt liv, är skriven i jagform och i presens, medan den om schimpansforskningen är skriven i jagform, imperfekt och den om hennes äktenskap med John i tredje person, imperfekt.
Låter det invecklat? Men faktum är att det fungerar. Jag blev jättefascinerad av detta sätt att berätta en berättelse och blev sugen på att läsa mer.

Brazzaville Beach blev starten i en plan att läsa mer om Afrika just nu. Jag har även lyckats få tag på Boyds andra Afrikabok; A good man i Africa (En hygglig man i Afrika. Vem kommer på en sådan översättning av en engelsk titel?)