Italienska skor av Henning MANKELL

Henning Mankell tillhör en av mina favoriter, även om jag bara har läst en enda Wallanderbok (den sista).

Italienska skor är en fristående roman, lite i samma stil som Den orolige mannen. Alltså; huvudperson som håller på att bli gammal/sjuklig/dement och som ser tillbaka på sina tillkortakommanden. Båda har jag lyssnat på som ljudbok och jag gillade Italienska skor bättre än den sista Wallanderhistorien. Båda två är ganska deprimerande, men okej, det får gå.
Jag gillar Mankells sätt att teckna karaktärer som man både tycker om, och inte. Italienska skor har en ensam eremit som huvudperson, fd. läkare som efter ett ödesdigert misstag som kirurg pensionerat sig i förtid och nu lever ensam på en ö. Han är avvisande, svekfull och vill inte ta sitt ansvar för det han har gjort. Det ensamma livet passar honom bäst.
Han vill att det så ska förbli, ändå tills en dag då hans gamla kärlek, som han övergav utan att säga ett ord, dyker upp.
Och det blir till att ta itu med tillkortakommandena, vare sig man vill eller inte.
Utan att vara en spänningsroman har den ett driv som gör att man vill veta hur det går. Så skriver en erfaren och skicklig författare.