Döden på blek häst av Amanda HELLBERG

Jag var väldigt nyfiken på denna roman, eftersom jag är en flitig läsare av Amanda Hellbergs blogg och gillar den mycket.

Samtidigt tveksam. Det var det där med det övernaturliga. Det verkar vara inne att skriva romaner, speciellt spänningsromaner, med övernaturliga inslag. Jag har bara läst Offerrit och Strindbergs stjärna, och de slog inte an hos mig.

Men även om Döden på blek häst har övernaturliga inslag, så är det inte så att det stör. Centralt är ändå karaktärerna. De är tillräckligt mystiska för att fortfarande vara intressanta och interagerar på ett bra sätt. 

Och jag tappar inte bort mig, som ofta är fallet i spänningsromaner med många karaktärer. Men det har antagligen att göra med att romanen är skriven i jagform, man följer nästan hela tiden Maja.

Miljön är också annorlunda; en konstkurs i Oxford. Eftersom jag har bott i England njuter jag av Amanda Hellbergs miljöbeskrivningar, igenkänningsfaktorn är hög.
Dessutom är man som läsare inte bortskämd med romaner som utspelar sig utanför Sverige. Det känns bra att åtminstone ett förlag vågar satsa på en "utländsk" story (jovisst, Maja är svensk, och hennes döda mamma, men i övrigt är boken inte "svensk")

Maja kommer till Oxford för att studera konst ungefär samtidigt som hennes sedan länge försvunna mamma hittas mördad i Brighton. Att Majas vistelse i Oxford har något att göra med hennes mamma tar man som självklart, redan från början. Men annars är storyn inte förutsägbar.

Dessutom bor hon i ett studenthus där flera unga kvinnor mystiskt dog för mer än 25 år sedan. Spökar det verkligen, har Maja paranormala gåvor eller är allt inbillning?

Jag sträckläste. 
Rekommenderas, speciellt för den som gillar spänningsromaner som tänjer lite på de typiska spänningsromanreglerna. Döden på blek häst är inte stereotypisk.